Den pålade bryggan är den vanligast förekommande bryggan i vår vackra skärgård med sin enkelhet många gånger, i konstruktion, utförande och dimensionering.
Denna bryggtyp ser man ofta där det är dyiga vassvikar, och det är där dom passar bäst, där det är skyddade lägen med mjuka, dyiga bottnar. För att få pålarna att stå tillräckligt stabilt krävs dock ett lite fastare sediment för att inte stolparna skall flyta upp.
Optimalt är om det går att påla ner stolparna 6-8 m genom sand, morän, jord eller lera innan de stannar på berget eller hård pinnmo. Ett tips är att ni själva sonderar botten med ett 12mm armeringsjärn eller dylikt som fungerar utmärkt att använda och på så sätt få en uppfattning om hur just er botten är där ni vill ha er pålade brygga.
För vissa bryggplatser är den pålade bryggan optimal, och om både grannen till vänster och till höger har en pålad brygga, är detta förmodligen den bästa lösningen även för dig. Fördelen med den pålade bryggan är att den inte är lika investerings krävande som exempelvis en stenkistebrygga är.
Till nackdelarna hör att en pålad brygga ibland kan bli lite svajig, speciellt på djupare vatten och om det är för lite botten sediment eller väldigt löst. Dessutom släpper en pålad brygga igenom vågor, dvs det finns ingen helt skyddad läsida.
Och framför allt så är den väldigt känslig för ispåverkan, både för isens tryck utifrån eller inifrån land, men mest med isens lyftkraft vid varierande hög och lågvatten. Man ser ofta att pålade bryggor som är hårt infrusna i isen reser sig, eller t.om sjunker med det varierande vattenståndet.
Detta beror med största sannolikhet på hur hårt eller löst botten sedimentet är samt om det sitter rör på stolparna eller inte.
Det som vi absolut av erfarenhet rekommenderar är att trä på svarta polyetenrör som är mellan 1.5 – 2 meter långa och som fästs ordentligt i brygg konstruktionen. Detta försvårar för isens lyftkraft att den pålade bryggan lyfts, MEN det är ingen som helst garanti, för återigen om inte stolparna fäster ordentligt i bottensedimentet så hjälper inte rören.
Och här pratar vi igen av upplevd erfarenhet. OM nu er pålade brygga reser sig så kan det finnas chans att få ner den igen , men det fungerar endast om man öppnar upp bryggdäcket och får en direkt träff på den nedpålade stolpen med vår 1 tons hydrauliska pålhammare som vi har kopplad på vår grävmaskin på vår pråm.
I annat fall om man försöker direkt på bryggan så är det stor sannolikhet att bryggkonstruktionen ger vika.
Vi har byggt pålade bryggor i drygt 30 år av runda telefonstolpar med en diameter mellan 20 och 25 cm, men vi har nu bestämt oss för att bygga de pålade bryggorna på nedpålade tryckimpregnerade stolpar av dimensionen 150mm x 150mm.
Detta av två anledningar:
1. För miljöns skull, de kreosot behandlade telefonstolparna förbjuds i allt större utsträckning för att de helt enkelt är för giftiga för vår natur vilket vi själva sett med fiskdöd exempelvis.
2. När vi använder oss av tryckimpregnerade stolpar med dimensionen 150mm x 150mm så har vi insett att de är snällare för oss människor att arbeta med, OCH att de inte har samma tendens att lyftas upp av isen.
Pålarna sätter vi parvis med ett cc avstånd om ca 2.5 m längsledes, och de fästs samman med bommar och bärlinor i dimensionen 45mm x 195mm. Spikreglar 45mm x 145mm fästs liggande på bärlinorna och avslutas sedan med däck och kjolvirke i 34mm x 145mm, eller enligt era önskemål.
För information om fler detaljer kring er brygga, gå in under fliken bryggor på berg där vi tagit några exempel på vad man kan tänkas vilja ha mer till sin brygga.